Tjocktarmscancer undersökning

Tjocktarmscancer är en av de vanligaste formerna av cancer i Sverige. Vanliga symtom är viktnedgång, trötthet, diarré, buksmärtor och mörk eller blodig avföring. Ju tidigare den upptäcks, desto större är chansen att du blir friskförklarad. Cirka personer insjuknar varje år. I de allra flesta fall kan vi inte säga vad som har orsakat en tarmcancer. Studier har visat att levnadsvanor spelar en roll.

Högt intag av rött kött, lågt intag av grönsaker, övervikt, för lite motion, rökning och alkohol ökar risken för tjock- och ändtarmscancer men för den enskilda patienten kan vi inte veta den specifika orsaken. Tarmcancer kan också bero på en ärftlig risk och det finns skäl att misstänka ärftlighet, framför allt om man är ung när man får diagnosen eller om det är flera i släkten som har drabbats.

Screening av tarmcancer

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom; ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, kan ha en ökad risk att få tjock- och ändtarmscancer. Mer än hälften av de insjuknade blir botade. Chansen till bot är mycket högre om tumören upptäcks tidigt, när den är liten och utan tumörspridning. Vad är tjock- och ändtarmscancer?

Vårdgivare Skåne

En tumör i tarmen börjar oftast som en polyp, en liten godartad utväxt i tarmen. Om polyper får sitta kvar i tarmen kan de växa och vissa polyper kan utveckla cellförändringar som så småningom blir cancer. Polyper i tarmen är vanliga och vi kan inte förutspå vilka av polyperna som kan övergå i cancer. Därför tar man som regel bort polyper som man hittar vid undersökning av tarmen.

När en cancer utvecklats kan den växa genom tarmväggen och sprida sig till angränsande lymfkörtlar och även till andra organ, där lever, bukhinna och lungor är vanligast. Hur yttrar sig tjock- och ändtarmscancer?

Tjocktarmscancer stadium 4 prognos Chansen att bli av med cancern är större ju tidigare den upptäcks.

Tjocktarmscancer ålder Socialstyrelsen rekommenderar screening för tjock- och ändtarmscancer för alla i Sverige i åldern år.

Smal avföring cancer Tjocktarmscancer och ändtarmscancer är två olika canceformer men ofta används den gemensamma beteckningen kolorektalcancer för de båda cancerformerna, där kolon står för tjocktarm och rektum för ändtarm.

Majoriteten av dem som insjuknar har diffusa symtom. De vanligaste är blodbrist anemi , blod i avföringen och ändrade avföringsvanor. Det finns flera godartade diagnoser som kan ge liknande symptom men det är viktigt att utreda om man ser blod i avföringen och inte bara gissa att det beror på t. Alla som har ändrade avföringsvanor eller blod i avföringen ska uppsöka läkare för att bli undersökta.

Hos cirka 20 procent av personer med tjock- eller ändtarmscancer upptäcks tumören vid akutbesök. Oftast är det då på grund av tarmvred, när tumören lett till stopp i tarmen. Hur ställs diagnosen?

Tarmcancer – en vanlig sjukdom som man talar tyst om

Rektoskopi och koloskopi är de undersökningsmetoder som ska användas för att ställa diagnos. Vid rektoskopi förs ett smalt rör in i ändtarmen. Genom röret kan man se ändtarmens insida och även ta vävnadsprov. När man gör koloskopi för man in en tunn slang med fiberoptik genom vilken man kan se hela tjocktarmen, fotografera, ta vävnadsprover samt även ta bort polyper.

Har man vid rektoskopi sett en ändtarmscancer ska man även utföra en koloskopi för att kontrollera hela tjocktarmen.