Lärarlyftet so

Lärarlyftet är en paraplybenämning för den borgerliga svenska regeringens satsningar på lärarfortbildning, VAL och forskarskolor, vilka inleddes [1] enligt Förordning () om statsbidrag för fortbildning av lärare [2]. Upprättandet av den nya lärarutbildningen har också inledningsvis räknats som en del av lärarlyftet. Go to this page on our english site Kursen är en uppdragsutbildning och ges inom ramen för Lärarlyftet.

Samhällsorienterande ämnen för lärare årskurs 4-6, 30hp (1-30) - ingår i Lärarlyftet

Kursen vänder sig till lärare som undervisar i årskurs Kursen behandlar relevant ämnesstoff för undervisning i historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi. Det ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska innehållet liksom undervisningen kring arbetsformer och arbetssätt samt frågor om bedömning och betygssättning är forskningsbaserade. Ämnesdidaktik behandlas i direkt anslutning till ämnesinnehållet i samtliga delkurser.

  • Lärarlyftet specialpedagog 2024 Lärarlyftet omfattar behörighetsgivande kurser för lärare i många ämnen och skolformer, samt speciallärarutbildningen för lärare.
  • Lärarlyftet lön Lärarlyftets kurser för lärare.
  • Lärarlyftet förskollärare För att huvudmannen ska få statsbidrag för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare måste huvudmannen och de lärare som utses till att ta del av bidraget uppfylla kraven i förordningen för Lärarlönelyftet (SFS ) och i föreskrifterna (SKOLFS ).


  • lärarlyftet so


    • Fokus i de fyra momenten ligger på elevers begreppsutveckling och begreppsförståelse. Centrala begrepp, modeller, metoder och teorier hämtade ur de vetenskapliga disciplinerna presenteras och kopplas till elevers lärande, begreppsförståelse och begreppsutveckling i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

    Lärarlyftet hösten 2024

    I kursen uppmärksammas hur olika arbetsformer och metodiska redskap kan användas för att organisera och gestalta ett ämnesinnehåll och därmed främja elevers lärande kring samhälleliga fenomen. Betydelsen av konkretion, variation, interaktivitet och delaktighet för elevers förståelse belyses. Verktyg som diskuteras är till exempel case, dagböcker, arkiv, skönlitteratur, populärlitteratur modeller, rollspel och processdrama.

    Kursen ges ej HT Kursupplägg När kursen startat används Stockholms universitets nätbaserade lärplattform Athena för kursinformation, kursuppgifter och inlämningar. Delkurser Kursen består av fem delkurser: Delkursen i historia behandlar några huvudlinjer i den historiska utvecklingen, främst gällande svensk och nordisk historia.

    Lärarlyftet – en väg till ämnes­behörighet

    Tyngdpunkten ligger på tiden före industrialismen, kompletterat med några exempel från nutidshistoria. Förmågan att källkritiskt granska och analysera övas parallellt med att grundläggande kunskap i historisk metod och teori studeras. Delkursen i religionskunskap behandlar såväl kunskaper om religioner och livsåskådningar som religionsvetenskapliga och religionsdidaktiska begrepp.

    Mångfald och den levda religionen, det vill säga hur människors handlingsmönster påverkas av religiösa frågeställningar och överväganden betonas. Etiska modeller, konflikter och sekularisering belyses och konkretiseras genom att visa hur religion och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Delkursen i samhällskunskap består av fyra teman. Det första temat tar upp sociala förhållanden med tonvikten lagd på samlevnadsformer, könsroller, jämställdhet och sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer.

    Det andra temat tar upp det svenska rättssamhället med tonvikten lagd på mänskliga rättigheter, dess ursprung och innehåll.

    Naturvetenskap och teknik för lärare i årskurs 4-6. Ingår i lärarlyftet

    Här behandlas också värden, normer, lagstiftning, kriminalitet och påföljder. Det tredje temat tar upp demokrati, beslutsfattande och påverkansmöjligheter, med särskilt fokus på elevdemokrati. Det fjärde temat tar upp samhällsekonomi med tonvikten lagd på privat och offentlig ekonomi. Delkursen i geografi ger deltagaren möjlighet att utveckla grundläggande kunskaper i geografiämnet som skolämne och som vetenskap, vilket inkluderar utbildningsvetenskapliga, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv och metoder.

    Centralt är kunskap om samband mellan natur, samhälle och människans levnadsvillkor i världen över tid, med särskilt fokus på svenska förhållanden.