Hattarna frihetstiden
hattpartiet
Den grupp som störtat Horns regim kom att kallas hattar, medan deras motståndare benämndes mössor (se hattpartiet och mösspartiet). De var dock inte partier i vår tids mening. Start Sök Om uppslagsverket Uppslagsverkets historia hattpartiet hattpartiet, hattarna, politiskt parti under frihetstiden i svenska riket. De frihetstida partierna bestod av informella ledare och en kärntrupp som under de vart tredje år inkallade riksdagarna försökte vinna majoritet vid viktiga omröstningar.
Problemet: För goda kontakter med ryssarna
Trakteringar på klubbar, subsidier och mutor från främmande legationer användes som medel för att vinna anhängare. Mobiliseringen bakom partibildningarna styrdes också i hög grad av släkt- och vänskapsband. Ledande gestalter bland de äldre hattarna som under riksdagen började driva en oppositionspolitik mot Horn var C. Gyllenborg, D.
Partiet drev en merkantilistisk ekonomisk politik som gynnade manufaktur- och exportintressen, vilket också gav anhängare inom borgarståndet. Utrikespolitiskt representerade h.
Hattar & mössor
En andra generation av hattpolitiker med ledare som A. Tessin ledde partiet och riket ur de konflikter som det misslyckade kriget och tronföljdsvalet förde med sig. Under t.
Ehrensvärd som det största projektet. Under de yngre hattarna vid frihetstidens slut utvecklades h. Vid riksdagen återfick partiet sitt inflytande. H:s kärna, den adliga byråkratin, som kände sig allvarligt hotad av de ofrälse stånden, slöt upp kring kungamakten vid Gustav III:s revolution Olsson, Hattar och mössor: studier över partiväsendet i Sverige , ; I. Carlsson, Parti - partiväsen - partipolitiker , ; S.
Talaskivi, Hattujen sodan tausta ja alkuvaiheet sekä Lappeenrannan taistelu, Henrika Tandefelt.