Smörblomma ogräs
Smörblomma (Ranunculus acris) Slingerväxter som vindruva (Convolvulus arvensis) och humle (Humulus lupulus) Värdet av ogräs i jordbruket. Ogräs trivs eftersom de kan konkurrera ut andra växter i specifika typer av jord eller förhållanden. Detta är en snabbkurs i ogräskunskap. Bilder pÃ¥ respektive art visas som "tumnaglar". Klicka pÃ¥ en tumnagel för att se en större bild.
Giftiga och olämpliga växter - särskilt i vallar och beten
Klicka på artnamnet för att komma till en utförligare artbeskrivning. Här presenteras grunderna i ogräsens ekologi och biologi. Ogräsflorans sammansättning är den sammanlagda effekten av klimat, ekologiska samspel och mänsklig aktivitet.
Hur kan vi hålla ogräset under kontroll? Samtliga arter som i det här sammanhanget är aktuella finner du sedan under rubriken " Ogräsbeskrivningar ".
MCPA mot svårt ogräs i gräsmattan
Odlingssäsongen har blivit ca 3 veckor längre i södra Sverige sedan talet. Det har inneburit ökad odling av framför allt fodermajs, vilket t. Den senare speciellt i gräsfröodlingar. I klimatsammanhang bör också söderifrån i sen tid inkomna arter som svinamarant, malörtsambrosia och lindmalva nämnas. Vad beträffar de senare arterna har importen av vildfågelfrö också varit av stor betydelse se under rubriken " Aktualiteter ".
Ogräs betydde alltså "oört" jfr. När plantor av en kulturväxt t. Grannens hallon blir också ett ogräs när de växer in i din rabatt. Detsamma gäller t.
Svalört – kär i Sverige men okär i USA
Begreppet ogräsarter är alltså lite missvisande, men sedan är det ju så att vissa arter i våra ögon väldigt ofta är på fel plats samtidigt som vissa av dessa arter i lagom mängd kan vara till nytta men också en prydnad. Dessa arter utgör ca 10 procent av vår vilda ört- och gräsflora. Varifrån kommer alla de arter vars plantor kan uppträda som ogräs?
Nyckelpigor och blomflugor hjälper till att hålla bladlössen i schack, medan jagande jordlöpare trivs bland lite ogräs. Giftiga substanser kan skapa problem vid fältmässig köksväxtodling t. Växtsaft från jätteloka kan ge brännskador och eksem i kombination med solljus. Pollen från gråbo, malört och malörtsambrosia kan framkalla allergier.
Ogräsen konkurrerar om näring och vatten som annars kunde komma kulturväxten till godo och kan då skymma grödan, som då inte kan nå full fotosyntes.