Slu varg
Read fulltext from SLU (pdf) Abstract.
Studie från SLU menar att viltstammarna i södra Sverige kan försörja fler vargar
Monitoring goals and methods: Wolves in Sweden and Norway are members of a joint cross-boundary Scandinavian wolf population. In both countries, the wolf population is being monitored each winter. Ulriksdals Slott, 81 Solna Org. För tredje året i rad är fokus på att stärka samexistensen mellan människa och rovdjur. Projektmedel går till forskare, länsstyrelser, organisationer, företag och stiftelser.
Vargar och hundar
Vi vill att arbetet fortsätter för att både människor och stora rovdjur ska kunna må bra och leva tillsammans, säger Benny Gäfvert, senior rovdjursexpert på WWF. Av femton inkomna förslag har WWF beviljat projektmedel till sex olika initiativ. Flox Robotics drönare skyddar tamdjur kr FLOX Robotics utvecklar drönarteknik med skräddarsydda akustiska signaler i kamerorna.
Syftet är att varna tamdjursägarna så att de kan skydda sina tamdjur. Tekniken kan leda till att minska oron för rovdjursangrepp, öka kontrollen och på sikt få ned antalet angrepp. Vi vill få till ett samspel mellan stationära enheter kameror med högtalare , drönare och AI så att tekniken kan identifiera och avleda varg i närheten av tamdjuren, säger Sara Nozkova, VD och medgrundare till FLOX Robotics.
Utvärdering av förebyggande rovdjursåtgärder kronor Projektets syfte är att sammanställa tillgänglig forskning som utvärderat effekterna av åtgärder avsedda att förbygga rovdjursangrepp på tamdjur. Målgrupperna är rovdjursförvaltare, forskare, intresseorganisationer och forskningsfinansiärer.
Färre rovdjursangripna hundar – men fler tamdjur attackeras av varg
Vem som helst ska kunna gå in och läsa om effekterna av skadeförebyggande åtgärder som utvärderats. Förhoppningsvis kan det vara ett stöd när beslut fattas och tydliggöra var kunskapsluckorna finns. Det är viktigt att ge alla en gemensam förståelse av vad vi vet idag, säger Ann Eklund, forskare på SLU. Qulindas smarta viltkamera kronor I en pilotstudie med De 5 stora finansierat av WWF har Qulinda utrustat fem länsstyrelser med uppkopplade och solpanelsdrivna åtelkameror.
Nu ska företaget börja utveckla smarta åtelkameror med bildigenkänning. Målet är att kameran ska ta en bild i sekunden och detektera djur mycket bättre än med en åtelkamera.
En första prototyp ska vara klar under och en större förserie till Tanken är att bidra till att automatisera rovdjursinventeringen. Som entreprenör vill jag utveckla smarta kameror tillsammans med slutanvändare. Målet är en kamera som känner igen svenska stora rovdjur på meters avstånd, säger Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet. Det betyder att färre kameror kommer att krävas i inventeringsarbetet jämfört med vanliga åtelkameror, förklarar Fredrik Gustafsson, medgrundare till Qulinda och forskare på Linköping universitet.
Smarta viltkameror kan användas vid tamdjurshållning där djuren betar fritt över ett större område utan stängsel, som fäbodbruk, skogsbete eller rennäring. Smarta kameror kan då varna djurägare när rovdjur närmar sig tamdjursbesättningar. Bilderna sparas i molnen och skickas sedan till användare som text eller bild.