Höginkomsttagare värnskatt

Värnskatten är en femprocentig extraskatt som betalas av Sveriges höginkomsttagare.

Skattesänkning 2020

Taket för hur mycket man måste tjäna för att betala värnskatt är en fråga som ofta debatteras. Det taket ändras generellt också i samband med regeringsskifte. Kopiera länk för delning Publicerad i Dagens Nyheter 25 augusti Huvudsyftet med inkomstskatterna är att finansiera den svenska välfärden samt andra offentliga verksamheter och insatser. För att skapa en bred folklig acceptans för detta har vi ett progressivt skattesystem: de som tjänar mest får också betala mest — även procentuellt.

Denna grundprincip bygger på en stark rättvisetanke.

Värnskatten slopades med falska argument från L och C

Ett konkret uttryck för beskattningens progressivitet var värnskatten. Den innebar att den som tjänade över cirka Trots de stora behov som den svenska välfärden står inför, krävde Liberalerna och Centerpartiet i förhandlingarna om januariavtalet ett avskaffande av värnskatten och tvingade regeringen att gå med på detta. Logiken var att höginkomsttagare skulle arbeta fler timmar om de fick sänkt skatt.

Arbetsutbudet skulle alltså höjas, vilket skulle generera ökade skatteintäkter. Som i ett trollslag skulle höginkomsttagare kunna få kraftigt sänkt skatt — utan att det skulle undergräva statens finanser. Inför årets budget­förhandlingar fortsätter C och L att kräva skatte­sänkningar. Det är hög tid att de släpper borgerliga fantasier om att lägre skatt för hög­inkomsttagare gynnar alla.

Borgerliga debattörer och skattesänkar­lobbyister har med stor iver hävdat att värnskatten är skadlig för att den hämmar högproduktiva löntagares vilja att utbilda sig, ta större ansvar och arbeta fler timmar. Rapporten, som bygger på en genomgång av aktuell ekonomisk forskning om så kallade marginalskatte­effekter, visar att de empiriskt beräknade effekterna på nordiska data av skattesänkningar generellt är väldigt små: 1.

En förklaring är att de allra flesta löntagare inte tar hänsyn till marginal­skatter när de fattar beslut om sina arbetstider. Avgörande är i stället vilka arbetstider arbetsgivare erbjuder, om arbetet är för krävande för att utföras på heltid samt andra bedömningar av hur arbetsinsatsen kan påverka lön och karriär. Men skatternas betydelse för beslut om att arbeta mer ser alltså ut att vara litet.

Slopad värnskatt ökade statens intäkter med sex miljarder

De allra flesta höginkomsttagare jobbar redan i dag heltid och kan inte få betalt för fler arbetstimmar. Undantaget är vissa konsulter, stafettläkare och ett fåtal andra grupper. Men för de flesta gäller normen om timmarsveckan fortfarande för lönerna. Få löntagare vet hur mycket marginalskatt de betalar. Av de effekter som kan utrönas är det också troligt att olika typer av skatte­planering inkomster flyttas mellan olika år eller mellan inkomstslag — från lön till utdelningar misstas för arbetsutbudseffekter.

En internationell jämförelse visar i stället att sambandet mellan skatter och sysselsättning kan vara positivt. Länder med högre skatt har högre syssel­sättningsgrad än länder med lägre skatteuttag.

Höginkomsttagare skatt För inkomståret är skiktgränsen kronor.

Hur många betalar statlig skatt Marginalskatten anger hur mycket skatt man betalar på en inkomstökning.

Värnskatt 2024 Brytpunkten för statlig skatt är årslönen innan det har gjorts ett obligatoriskt grundavdrag.

Sysselsättningsgraden är jämförelsevis mycket hög i de nordiska länderna, där skatten på arbete är som högst internationellt sett. Om skatte­nivån hade en kraftigt negativ effekt på sysselsättningen skulle detta samband inte hålla år efter år. Till exempel pekar viss national­ekonomisk forskning mot att offentligt finansierad barn- och äldreomsorg kan vara viktigare för sysselsättningen än skattenivåerna.