Drottning kristina maximer
Drottning Kristinas tronavsägelse gav henne möjlighet att lämna det kulturfattiga Sverige och vistas i de länder där konsterna stod högst i dåtidens Europa.
Inspirerad av sina upplevelser i den miljön kom hon att utveckla ett författarskap som lever i kraft av hennes genomträngande intelligens och välde över språket. Detta skiftar så plötsligt efter hennes sinnesstämning, att hon ofta från det ena ögonblicket till det andra inte kan kännas igen. Så har det också varit i fråga om eftervärldens bilder av den svenska drottningen — hon har tillägnats många biografiska och tematiska studier genom de drygt tre sekler som förflutit sedan hennes död och det är en komplex individ som framträder i dessa studier.
Kristina föddes som dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora och var kungaparets enda barn som överlevde till vuxen ålder.
Drottning Kristina. Maximer. Les sentiments héroïques. Utgivna och översatta av Sven Stolpe.
Det var ingen fråga om den lilla flickans självklara arvsrätt till tronen — ett beslut från Norrköpings möte hade stadgat om kvinnlig tronföljd i avsaknad av manliga arvingar. Efter en lång förmyndarregering under rikskanslern Axel Oxenstiernas ledning blev Kristina myndig men regerade i bara tio år innan hon abdikerade. Hon skulle därefter tillbringa den största delen av sitt vuxna liv i påvestaden Rom, som blev hennes permanenta hemvist fram till döden Man kan identifiera tre större grunder till ett bestående intresse för drottningens levnadsbana.
Hennes beslut att avsäga sig tronen för att sedan övergå till katolicismen var högst kontroversiellt, särskilt mot bakgrunden av hennes ställning och den historiska kontext i vilken hon verkade.
Drottning Kristina och principernas hopplöshet
Orsakerna bakom tronavsägelsen och dess förhållande till trosförändringen är ämnen som debatterats flitigt, särskilt i talets svenska forskning. Det finns inte heller någon entydig eller enkel tolkning av dessa frågor. Ytterligare en förklaring till eftervärldens intresse för Kristina är hennes bidrag till talets kulturliv, både under regentåren i Sverige och under den senare tiden i Rom.
Omvandlingen av det svenska hovet till en mer kontinental miljö med Frankrike som förebild avbröts när Kristinas krigiska kusin Karl Gustav efterträdde henne En tredje faktor som bidragit till fascinationen för denna historiska gestalt är hennes komplicerade psykologi och de kontroversiella val hon fattade som individ. En bakomliggande orsak till hennes beslut att abdikera var en öppet uttalad äktenskapsvägran: då hon inte ville ingå äktenskap kunde hon inte heller förse det svenska riket med en tronarvinge.
Kristina ansåg principiellt — vilket vi vet från flera av hennes efterlämnade skrifter — att det ärftliga kungadömet var det främsta statsskicket. Under den tid i vilken hon levde och verkade, hade hon också helt rätt. Under dessa sekler var den furstestyrda staten, som kännetecknades av administrativ centralisering och en medföljande byråkratisering, otvivelaktigt det mest framgångsrika styrelseskicket.
Att Elisabeth I regerat som ogift kvinna utan blodsarvingar var inget föredöme för Kristina, men snarare ett avskräckande exempel. Elisabeths regeringstid hade lagt grunderna till en politisk instabilitet som på sikt var skadlig för hennes land. Det kvinnoförakt Kristina uttalat i mer än ett sammanhang, men alldeles särskilt då det gäller kvinnans möjligheter som regent, har också bidragit till frågor kring hennes förhållande till sin könsroll, ännu ett ämne som särskilt uppmärksammats i talets forskning.
Drottning Kristinas maximer – med Horace Engdahl
Innan vi går vidare för att möta några av de forskare som tagit sig an uppgiften att tolka drottning Kristina, bör någonting sägas om de viktigaste premisserna för att studera hennes levnadsgärning. När Kristina abdikerade från den svenska tronen vid tjugosju års ålder abdikerade hon ingalunda från det politiskt aktiva livet — hon skulle under åren i Rom engagera sig såväl i de konflikter mellan Frankrike och Spanien som präglade det katolska Europa som i påvedömets interna kyrkopolitik.
Detta medförde att hon blev en av sin tids mest kontroversiella och omskrivna personer. Därför finns en rikedom av texter om henne författade i samtiden att tillgå — från regenttidens panegyriska traktater och hyllningsdikter till de smädeskrifter som cirkulerade under senare år. Efter en blygsam start under talets senare hälft hade det tryckta ordets genomslag förvandlat barocktidevarvets Europa till ett kommunikationssamhälle av moderna proportioner.
På Kristinas tid hade en växande skara av läskunniga Européer inte bara tillgång till ett stort utbud av tryckta böcker, men till pamfletter, veckotidningar och flygblad. Det enda som saknades var Internet.